Emma och Ronja

maktbehov?

 

Hej

Just nu är jag på Öland av alla ställen man kan befinna sig på. Vi har ett hus här och jag har alltid tyckt det är så mysigt på Öland. På något sätt känns det rätt konstigt nu. Har aldrig varit här i december och det är så himla dött. Helt grått och tomt, inte en människa känns det som. Öland har typ två sidor för mig. I somras jobbade jag på ett bageri här och överlag så trivdes jag väldigt bra där. Min chef som var en man i 50 års åldern var dock inte bra. Han hade ett sätt att prata med mig som gjorde att jag kände mig otroligt nedvärderad. Inte nog med att han skrek på mig för att jag råkade ställe en tallrik lite fel i disken så sa han även till mig att gå och färga håret blont för att jag en gång inte förstod vad han menade. Detta gör mig så otroligt förbannad!! Hur kan man vara så otroligt sexistisk mot en 16-åring(!!!)?? När det gäller sådana småsaker dessutom? Första gångerna han skrek på mig blev jag livrädd men efter den kommentaren insåg jag att han hade bara hade ett otroligt maktbehov. Människor (framför allt män) som ska visa sig bättre och nedvärdera andra människor är det värsta jag vet. Tack vare han får jag ibland dåliga vibbar från Öland, speciellt när jag ser det såhär grått och dött. Det får mig verkligen att längta hem till Uppsala, mitt hus och mina vänner. Men samtidigt så har jag ju varit på Öland sen jag föddes och jag har så himla många fina minnen, vilket gör att det alltid kommer betyda mycket för mig att vara här. 

Eftersom det är så fult här hahah så bjuder jag istället på en spegelbild på mig och Ronja, saknar henne trots att jag bara såg henne för några dagar sen. Är väldigt ledsen att jag missade när hon tappade ett glas i matsalen HAHA.

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas